Dansen

Nu har det gått....förlänge... skulle man kunna säga sedan jag dansade. När jag skriver dansade så är det så mycket mer för mig än att röra mig, känna musiken. För mig är dansen ALLT! Dans är hela mitt liv, har alltid varit och kommer alltid vara.
 
Jag tror att alla ni som läser detta och har något som ni verkligen brinner för förstår mina starka känslor för dansen.
 
Dansen sviker mig aldrig, dansen kommer aldrig lämna mig och den hjälper mig alltid i alla situationer genom livet. Tillsammans med dansen har jag formats till den människa jag är idag. Mitt sätt att uttrycka mig i ord, i känslor, i fysisk närhet- ja allt det har dansen lärt mig. Och alla de känslor jag har kan jag också alltid uttrycka med min kropp, i dansen, till musik, utan musik, med andra eller själv. Jag kan dansa alla känslor i världen, jag kan skapa det jag vill och ingen kan någonsin säga att det jag skapar inte är dans, jag bestämmer själv. Det är kanske det bästa, att min dans alltid kommer vara min och att ingen någonsin kan ta den ifrån mig. Jag kommer alltid vara tacksam för dansen, all kärlek och glädje som den gett mig under åren. Dansen har också gett mig stora prövningar, skador, smärta, svett och tårar. Dans kan nog vara allt, för mig i alla fall!
 
Har ni sett filmen Frozen, den snöiga filmen med den varmhjärtade snögubben. Den har en låt som heter Let it go. Jag har ikväll skapat en dans till den låten i min lilla mini lya i Halmstad. Jag hatar att inte ha en danssal att dansa i, jag hatar att inte ha några dansare att arbeta med. Jag saknar att dansa, jag saknar att skapa, jag saknar danssalarna i Piteå, jag saknar mina klasskamrater som är några av de bästa dansarna jag vet. Starka, viga, konstnärliga, positiva, framåtriktade och framtidens bästa danslärare. Det spelar ingen roll vad vi har varit med, vad vi sagt om varandra, vad vi har tyckt om varandra, om vi varit elaka, sura, glada, kärleksfulla, känt oss orättvist behandlade. För inom dansen ser jag er som de bästa och kommer alltid att göra och ni har lärt mig så otroligt mycket som jag alltid kommer vara tacksam över.
 
Jag är också trött på att det finns lärare som inte borde vara lärare. Lärare som får en att må dåligt, som får en att tappa tron på sig själv. Som tror hen ska få sätta stopp för mig nu när jag snart har min lärarexamen i handen. Låten i Frozen passar väldigt bra till denna känslan också. Jag tänker inte ta mer skit, tänker inte låta någon översittar trycka ner mig. Det är slut med det nu! Skolan är till för att lyfta och utveckla eleverna, inte få de att vilja hoppa av. Med detta vill jag dock påpeka att hen absolut inte har någonting med Danslärarutbildningen att göra och att utbilda mig vid Danslärarutbildningen är det bästa och viktigaste jag gjort i mitt liv!!
 
Jag vill dansa, vara glad, skapa koreografier, ligga på ett golv och göra kryss-rullar, dansa kontaktimprovisation med Ida Sandor och känna henne hoppa upp på min rygg och känna den där speciella känslan som bara finns mellan oss två i dansen, alltid! Dansa Bob Fosse grejer och jazza loss ordentligt med Emelie & Malin. Känna Malins sprallighet och dansa Emelies  rockiga, ganska tunga men ack så kvinnliga danskombinationer. Jag vill få tydliga direktiv och känna exakthet av Carro. Jag vill känna Agnes värme i danssalen och se hennes leende lysa upp hela salen tillsammans med hennes smidighet. Jag vill, sist men verkligen inte minst, känna Marrelimarres enorma kärlek, hennes höga räkning till sina koreografier eller diskussioner om vilket taktslag rörelserna ska vara på. Jag vill känna den rytmiskakänslan som Marre har i sin kropp och den omfammnande känslan jag alltid känner i hennes närvaro. All kärlek jag har och fortfarande känner för er är enorm, på ett eller annat sätt. Mina år tillsammans med er har varit de lärorikaste i mitt liv inom dans, jag kan inte tacka er nog för den glädje och passion ni gett mig och jag kommer alltid stötta er i era framtider inom dans! Det finns så mycket att skriva om er, men jag hoppas ni förstår vart jag vill komma med detta. Ni är som sagt de bästa dansarna & danslärarna jag vet!! Önskar att vi kunde sätta upp Djungeltubbel med Johanna & Gabbi igen!!!
 
För övrigt vill jag ha ett danslärarjobb, ett där jag kan förmedla mina kunskaper, min energi och glädje. Jag vill skapa koreografier som andra dansare får ge liv till. Jag har just nu så otroligt mycket känslor i min kropp som bara skriker om att få komma ut genom dansen!
 
Snälla Stockholm ge mig ett danslärarjobb!
 
Tack till filmen Frozen som fick mig att inse hur mycket jag har försummat dansen det senaste året och för att jag precis fick förstå hur mycket jag saknar dansen och hur mycket jag kommer ha att ge nu när jag snart tar min examen. Det kanske låter löjligt att tacka Frozen men Tack!!
 
 
Let it go, let it go!
Can't hold it back any more.
Let it go, let it go!
Turn away and slam the door.
I don't care what they're going to say.
 

Det räcker nu, jag vill verkligen bara dansa!!!
 
/Malin